Sju av tio hantverkare saknar organisationsnummer och F-skatt på sin hemsida

*Av Marketit-redaktionen*

Vi läste igenom hemsidorna hos 292 svenska hantverkare för att se vad de faktiskt lägger ut om sig själva. Sex uppgifter letade vi efter: organisationsnummer, F-skatt, ansvarsförsäkring, garanti, referenser och medlemskap i en branschorganisation. I snitt hittade vi två, men snittet är den minst intressanta siffran i hela undersökningen.

Det intressanta är vilka två. Omdömen och garantier ligger uppe på ungefär varannan sajt, medan organisationsnummer finns hos knappt en femtedel, F-skatt hos ännu färre och branschmedlemskap hos var åttonde företag. Mönstret går igen: det företagen skriver om sig själva finns där, det du hade kunnat kolla upp gör det inte. Sammanlagt visar 73,6 procent minst en uppgift som är till för att övertyga dig, och bara 38,4 procent någon som går att slå upp någon annanstans. Fyra av tio har det första utan det andra.

Det är samma mönster som i vår granskning av 142 hantverkares timpriser, där bara 14 procent publicerade vad en timme kostar. Det som kunden kan använda för att jämföra är också det som oftast saknas.

De sex uppgifterna

En uppgift räknades som hittad om den stod någonstans i löptexten eller i sidfoten, oavsett hur den var formulerad.

Sju av tio saknar både organisationsnummer och F-skatt. Det är siffran vi fastnade mest för, för de två kostar ingenting att lägga ut: organisationsnumret är tio tecken i sidfoten som aldrig behöver ändras, och F-skatten är en mening. Fördelningen är också mer uppdelad än vi trodde. 49 av de 292 har ingen av uppgifterna alls, och lika många, 49, har fyra eller fler. Mitten är alltså tunn.

Det som går att kontrollera är det som saknas

Garanti, referenser och försäkring är sådant företaget skriver själv. Ingen kontrollerar vad en garanti faktiskt innebär, och ingen bestämmer vilka omdömen som ska visas. Med organisationsnummer, F-skatt och branschmedlemskap är det annorlunda. De går att stämma av mot register som någon annan sköter, och som vem som helst kan söka i.

Har du organisationsnumret ser du på tjugo sekunder när bolaget startade, vem som driver det och om det finns kvar. F-skatten kollar du hos Skatteverket och medlemskapet hos branschorganisationen. Vår guide till att hitta rätt hantverkare går igenom kontrollerna steg för steg.

För organisationsnumret finns det dessutom ett lagkrav som få verkar känna till. Ett aktiebolag ska ha med företagsnamn, styrelsens säteort och organisationsnummer på sin webbplats enligt aktiebolagslagen, och det kan kosta vite att låta bli. Eftersom vi inte noterade bolagsform vet vi inte hur många av de sju av tio som omfattas – enskilda firmor gör det inte – men för aktiebolagen bland dem handlar det alltså inte om en rekommendation.

F-skatten avgör vad jobbet slutar på för dig. Företaget måste vara godkänt för den för att du ska få göra ROT- eller RUT-avdrag, och i vår uppföljande studie av hur avdraget förklaras visade det sig att bara 12 procent skriver ut villkoren, och de allra flesta har den förstås. Men den står inte utskriven hos drygt åtta av tio, trots att det är en av de få uppgifter som direkt påverkar priset.

Ett exempel ur materialet, omskrivet: en firma lyfter nöjdhetsgaranti och certifierade medarbetare högt upp på startsidan, utan att någonstans nämna vem som certifierat dem eller vad garantin täcker. Inget av det behöver vara fel. Som kund har du bara ingenting att gå på.

Flyttfirmorna är bäst, snickarna sämst

Flyttfirmorna ligger högst med 3,13 uppgifter av sex, städfirmorna på 2,53. Först därefter kommer hantverksyrkena: målare 1,88, rörmokare 1,84, elektriker 1,64, plattsättare 1,47 och snickare sist på 1,32. Mellan bäst och sämst är det mer än dubbelt.

Att flytt och städ hamnar överst är lite bakvänt, eftersom de är de enda yrkena i undersökningen som inte har någon formell auktorisation att luta sig mot. Vår gissning är att det handlar om hur de säljer. Flytt och städ bokas ofta digitalt av kunder som jämför två eller tre alternativ innan de bestämmer sig, och eftersom RUT-avdraget är en så central del av erbjudandet följer F-skatt och organisationsnummer med nästan på köpet. Samma branschmönster syns i prisstudien för flyttfirmor, där fyra av tio faktiskt skriver ut sitt timpris.

En snickare får en större del av sina jobb genom rekommendation, och då fungerar hemsidan mest som ett kvitto på att företaget finns. Det stämmer med att ingen av 39 granskade snickerifirmor publicerade ett timpris.

Behörigheter finns bara i tre av yrkena

Tre av de sju yrkena har en behörighet som faktiskt går att kontrollera, och där ser det klart bättre ut. Plattsättarna ligger högst: 61,8 procent hänvisar till Byggkeramikrådet eller GVK. Elektrikerna följer på 57,8 procent och rörmokarna på 52,6, där det är auktorisationen från Säker Vatten som gäller.

För elektrikernas del är det värt att veta att den gamla titeln "behörig elektriker" inte finns kvar. Sedan 2017 är det företaget som ska vara registrerat hos Elsäkerhetsverket, och det kollar du i deras tjänst Kolla elföretaget. En sajt som fortfarande skyltar med personlig behörighet lovar alltså något som inte längre finns. Mer om vad du bör kräva står i vår guide om att anlita elektriker och i prisstudien för elektriker.

Snickare, målare, städ och flytt har ingen motsvarande auktorisation, så att de saknar siffra här betyder inte att något fattas hos dem. För de fyra yrkena är de sex grunduppgifterna hela underlaget.

Stockholm högst, Sundsvall lägst

Ortsskillnaderna är mindre än yrkesskillnaderna. Stockholm ligger högst på 2,29, följt av Malmö 2,17, Örebro 2,15 och Göteborg 2,11. Uppsala hamnar på 1,82, och sist ligger Linköping, Umeå och Sundsvall på mellan 1,31 och 1,37.

Storstäderna samlas alltså i toppen och de mindre orterna i botten, med Örebro som avvikaren. Underlaget per ort är samtidigt litet – Sundsvall bygger på 16 företag – så siffrorna säger mer om riktning än om enskilda städer.

Det här kan du kolla själv på fem minuter

Det mesta som saknas på hemsidorna går att hitta ändå, om du vet var du letar.

En hantverkare som inte har det här på sajten är inte oseriös för det, och de flesta av de 292 företagen är antagligen precis så ordentliga som de verkar. Men när uppgifterna saknas är det du som får göra kollen, och det är bra att veta innan någon står i badrummet med kofot.

Så gjorde vi

Vi samlade in offentlig text från 292 svenska hantverkares hemsidor under sommaren 2026, fördelat på sju yrken: snickare (44), elektriker (45), målare (42), rörmokare (38), plattsättare (34), städfirmor (43) och flyttfirmor (46). Företagen kommer från flera regioner, med tyngdpunkt på Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala samt Örebro, Linköping, Umeå och Sundsvall.

På varje sajt letade vi efter de sex uppgifterna i löptext och sidfot. Vi mätte om de fanns, inte hur bra de var – en garanti räknades även när det inte stod vad den täckte. Jämförelsesajter, kataloger och återförsäljare sorterade vi bort innan insamlingen började.

För 227 av företagen räckte startsidan, medan vi läste fler sidor hos 65. De företagen visade inte fler uppgifter i snitt, utan snarare något färre, 1,45 mot 2,16. De låga siffrorna beror alltså inte på att vi nöjde oss med förstasidan.

---

*Undersökningen är gjord av Marketit, som samlar svenska hantverkare och tjänsteföretag på ett ställe. Vi ber om samma uppgifter av alla: organisationsnummer, F-skatt och försäkring ska gå att se innan du tar kontakt. Beskriv ditt jobb så matchas du med företag som redan lämnat uppgifterna.*